De nya reglerna innebär inte bara förändrade energikrav, utan också ett skifte från detaljerade lösningar till funktion, flexibilitet och faktisk prestanda. För fastighetsägare innebär det att smart fastighetsautomation och intelligenta styrsystem blir allt viktigare.
Från detaljkrav till funktionskrav
En av de största förändringarna är att Boverkets byggregler inte längre innehåller lika många allmänna råd eller hänvisningar till specifika standarder. I stället formuleras reglerna som funktionskrav. Syftet är att öppna upp för innovation och teknisk utveckling.
Krav på flexibilitet och respons
EPBD ställer nya krav på att byggnader ska kunna reagera på externa signaler och anpassa sin energianvändning. Det handlar exempelvis om att byggnaden ska kunna:
- Minska effektuttag vid hög belastning i elnätet
- Styra energianvändning efter elpris
- Använda energilagring
- Samverka med lokal energiproduktion som solceller.
Fokus flyttas därmed från enbart hur mycket energi en byggnad använder till hur och när energin används. Det ökar behovet av smart effektstyrning där fastighetsautomation används för att optimera energianvändning, lagring och effektuttag över tid.
Solenergi blir allt viktigare
De nya reglerna innehåller även krav kopplade till solenergi. Bland annat ska solenergipotentialen analyseras och optimeras i projekteringen. Större lokalbyggnader och vissa bostadshus med komfortkyla ska även förberedas för eller utrustas med solenergi.
Byggnadens totala klimatpåverkan ska mätas
Det nya begreppet livscykel-GWP handlar om att mäta en byggnads totala klimatpåverkan under hela dess livstid. Tidigare har fokus främst legat på hur mycket energi en byggnad använder under drift. Nu breddas perspektivet till att omfatta hela byggnadens livscykel, vilket även innefattar de tekniska systemens livslängd.
Vad innebär de nya kraven i praktiken?
De nya reglerna innebär att fastighetens styrsystem går från att vara ett tekniskt stödsystem till att bli en strategisk funktion i byggnaden. Tidigare har fastighetsautomation främst handlat om komfort och driftoptimering, men nu förväntas byggnader kunna anpassa sin energianvändning i realtid.
Samtidigt förändras synen på hur byggnaders energiprestanda ska bedömas. När regelverket går från detaljkrav till funktionskrav behöver fastighetsägare ha bättre kontroll över hur energin används, hur systemen presterar över tid och hur byggnaden uppfyller kraven i verklig drift. Det ökar behovet av energimätning, trendloggning, analys och visualisering av data.
Byggnadernas energisystem blir alltmer komplexa. System för lokal energiproduktion, energilagring, ventilation, värme och kyla behöver samverka i ett gemensamt energisystem. Framtidens byggnader behöver kunna lagra energi när produktionen är hög och använda den när energibehovet är som störst. Därför blir fastighetsautomation i allt större utsträckning en fråga om att samordna hela byggnadens energiflöden.
I takt med att ett större fokus läggs på byggnadens totala klimatpåverkan blir också öppna system och interoperabilitet allt viktigare. System från olika leverantörer behöver kunna kommunicera och utvecklas över tid. Fokus flyttas därmed från enskilda produkter till hur hela byggnaden fungerar som en intelligent, uppkopplad och framtidssäkrad helhet.
Läs mer